Dahlénarna i Sthlm.

Jag ska väcka bloggen lite igen och berätta om den totala kaosresan till Sthlm.

Allt började lugnt i torsdags morse, jag var rätt seg, men sjukt pepp på att åka. Skulle ju kolla på gnaget och ha det allmänt gött med Timmy Tredjelångben, Juggemaffian och Amy Konung. Timmy hämtade oss i Mölndal, utanför mig vid nio-tiden. Packade bilen, köpte Tom och Jerry-kex och gasade i väg mot huvudstaden.

Vi lyssnade på Dr Bombay och röjde sönder i bilen, eller iaf jag. Melisa och Amy försökte, men var rätt sega.
Första stoppet gjorde vi strax utanför Jönköping för jag höll på att kissa ner mig.
Nästa stopp gjorde vi i polkagrislandet, Gränna, jag köpte en svartgul polkastav. Jag skulle ju trots allt på match.

Vi kände oss sjukt nöjda när vi startade bilen efter stoppet, tänkte att nu är det nästan bara halvvägs kvar. När vi är i närheten av Mjölby, närmare bestämt Brahus så säger Timmy att oljelampan blinkar. Jag tog inte så allvarligt på det, eftersom det fanns olja i bilen. Men tji fick jag, för bara några minuter senare dog bilen och vi fick köra av vägen. Timmy öppnade motorhuvuen och det brann i hela motorn. Och mina svaga nerver dog, jag trodde hela bilen skulle sprängas. Jag ringde min mamma, men hon svarade inte. Så jag ringde Erik och han bara skrattade åt oss.

När vi väl lugnat oss och förstått vad som verkligen hänt så skrattade vi mest åt allting. Det var så jävla ironiskt att det hände. Dock kände jag mig lite ledsen för att jag trodde inte vi skulle komma iväg till Sthlm, och om vi skulle komma iväg skulle vi verkligen inte hinna till matchen.
Vi ringde bärgare och efter 3 timmar kom han, Lasse Dahlén, som en ängel från himlen. Han var den mest bittra och schönaste snubbe jag träffat typ. Vi trängde in oss i bilen och drog mot Linköping, där vi skulle lämna in bilen på lagning. Vi funderade på hur vi skulle komma til Sthlm.

När vi kom till Biva, stället där vi lämnade bilen hette så, så beslöt vi oss till slut för att hyra en bil. Vi fick en asfräsch Saab 93 combi. När vi lämnade Linköping var klockan ca 17.10 och det var alltså 1 h och 50 min kvar till matchen började. Och det var 22 mil.
Jag var sjukt stressad och irriterad. Men Timmy var en hjälte och körde i 140 till sthlm, vi hann precis in på Råsunda i tid. Klockan var 18.59 när vi kom in på arenan. Och AIK vann. Jag kunde andas ut igen.

Efter matchen var alla hungriga, för vi hade inte ätit sen innan vi åkte. Så vi drog till Huddinge där vi skulle sova och käkade hamburgare och kebab. Sen slocknade alla rätt tidigt.

På Fredagen så hade vi ett problem, vi hade ingenstans att sova. Vi började ringa runt till vandrarhem och hittade ett ca 11.40, och vi skulle vara där 12. Även då hann vi precis i tid. Och vilken vandrarhem sen, sjukt mysigt ställe och inte alls dyrt. Klubbensborg hette det och låg i Mälarhöjden, där även Eva och Adam spelades in. Hehehe.

Jag och co har pratat i falsett hela helgen, och skrattat nästan konstant. För er som vill se finns det bilder på bilddagboken på Ollon och ribcage.

Och även två youtube-klipp.




Kommentarer
Postat av: G Money

bloggen har åter uppstått från de döda

2008-04-14 @ 15:59:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0